| Sjukdom | Förklaring |
| Fahluknöl | Namn på struma i Dalarna |
| Fallandesjuka, -sot | Detsamma som epilepsi. Kallades även apoplexi |
| Fallsjuka | Detsamma som fallandesot, epilepsi, hjärtsprång |
| Falska koppor | Se Vattkoppor |
| Familjesjuka | Sjukdom, som är vanlig inom en familj eller släkt, som går i arv med detsamma |
| Far | Detsamma som farsot, dvs epidemi |
| Farliga bettet | Se Panaritium |
| Feber | Febrar av alla slag. Kallas även brännsjuka och öresjuka (sistnämnda var hetsig feber med yrsel) |
| Femdagsfeber | Kallas även femtedagsfeber eller febris quintana, skyttegravsfeber, wolhynisk feber. Genom löss överförd sjukdom, orsakad av Rickettsia quintana, med stundom var 5:e dag uppträdande feber, stundom åter 2-3 dagar ihållande feber omväxlande med feberfria 1-5 dagar, huvudvärk, starka smärtor, karakteristiska utslag, ofta svullnad och ömhet i lever och mjälte |
| Fettsot | Sjuklig fetma pga övergödning eller endokrina rubbningar |
| Finnskott | Svårläkta sår och bulnader eller hastigt påkommen värk |
| Finnskägg | Detsamma som starr |
| Fisken | Se Ros |
| Fistel | Abnorm kanal, antingen medfödd, sjukligt förvärvad eller anlagd genom operation |
| Fjärdedagsfrossa eller Quartana | Febern återkommer på fjärde dagen, räknat från föregående attack (var tredje dag) |
| Flen | Avser åtskilliga sjukdomar såsom magspänning, magkramp o dyl, svulst, giktknuta. Kallad även böld i bröstet, bröstböld (dvs inflammation i bröstkörtlarna), fluss, häftig svullnad, uppsvällda lymfkörtlar, magsyra, magskärvan (dvs trög och ofullkomlig matsmältning) |
| Flenhus | Detsamma som aterom, pärlsvulst. Rund, svulstliknande bildning under huden, beroende på stockning i talgkörtlarna |
| Floden | Detsamma som avslaget |
| Flog, Flogvärk | Detsamma som reumatism, värk, gikt |
| Flott | ålderdomligt namn på vätskeavsöndring eller flytning i kroppen eller kroppsdel; särskilt om sjuklig eller abnorm avsöndring och flytning av vätska (var, slem eller dylikt) |
| Fluss | Detsamma som flytning, katarr. Fluss i huvudet, vars symtom var: Rinnande ögon, susning i öronen, tandvärk m m |
| Flussfeber | Se Bröstvärk |
| Flygvärk, Flygande värk | Detsamma som smärtor (reumatiska), som flyttar sig från en plats till en annan. Se även Flogvärk |
| Fläckfeber, Fläcktyfus | Se Tyfus men även Rötfeber |
| Fontanell | Med avsikt framkallat och underhållet sår för att avleda sjukliga kroppssafter |
| Fotsjuka | Podager |
| Franska sjukan, Fransosen | Detsamma som syfilis. Kallas även neapolitanska kopporna, venussjukan, venuspesten, lues |
| Friesel, Frisel | Akut febersjukdom med hirskornsstora, diffusa, ljusa eller röda utslag |
| Frossa, Frysesjuka | Köldrysningar, feberrysningar, frossbrytningar, kalla kårar. Frossa användes dock vanligen såsom benämningen på malaria | Fråsken, Frösk | Se Torsk |
| Ftisis, Fuktighet | Det som är fyllt med vätska, vätskande, Fuktig brand |
| Fula, Fulatyg, Fulerev, Fulevärk, Fulskap, Fulslag | Se Panaritium |
| Fulsår | Gammalt rötsår |
| Fånighet | Svåra psykiska förändringar |
| Fång | Svåra magplågor |
| Fällsjuka | Detsamma som epilepsi, fallandesot |
| Fältfeber | Se Slamfeber men även Fältsjuka |
| Fältsjuka | Samlingsnamn på hemska infektioner, som drabbade krigsfolk såväl till lands; febris maligna castrensis = fältsjuka, som till sjöss; febris maligna navalis = marinsjuka t ex fläckfeber och rödsot, tyfoidfeber, återfallsfeber m fl samt skjörbugg |
| Fängelsetyfus | Se Tyfus |
| Förfrysning | Orsakade ofta kallbrand |
| Förgöring | Därmed menas att på magisk väg skada människor, djur och växtlighet eller göra döda föremål skadealstrande |
| Förhävning | Dålig mage i allmänhet |
| Förkolna | Detsamma som kallna, förstelna (av köld) |
| Förkylningssår | Se Ros |
| Förråk | Betyder oftast ett utslag, men kan även vara värk eller inflammation i någon extremitet eller led |
| Förränkning | När en led kommit alldeles utur led och merendels börjat slinka |
| Förslappning | Magen kunde icke behålla födan, ofta pga cancer |
| Förstoppning | Detsamma som bindsel, häfta |