| Sjukdom | Förklaring |
| Mackbett | Se Ormbett |
| Magaskred | Detsamma som bråck |
| Magaillta | Detsamma som magsjukdom |
| Magarev | Se Magrev |
| Mage, nedklämd | Se Magskärvan |
| Magersot | Abnorm, kronisk magerhet. Motsaten till fettsot |
| Magefeber, mag- och rötfeber | När efter sommarhettan i juli och augusti en hastig omväxling i väderleken inträder med regn och kyla -- så blir folks rötfulla svett och vätskor därav i hast stockade, varav en mag- och rötfeber uppkommer, därest de icke genom diarré ifrån detta feberämne blivit befriade |
| Magfånga | Tarmvred men även namn på magsjukdomar i allmänhet |
| Maghosta | Av svårsmält otjänlig föda åstadkommen retning i magsäcken, som fortplantar sig till börstet och där orsakar hosta |
| Magkramp | Krampartad smärta i allmänhet i magtraken, ofta i verkligenheten gallstens- eller njurstenskolik |
| Magrev | Detsamma som kolik. Magrev hos barn kallades även klorev |
| Magsjukdomar i allmänhet | Såsom magkatarr, magsår, magkräfta, magsäcksinflammation. Kallas även bukilska, bukrev, magfång, fång, magsveda, moderpassion, modra, mosjuka, mosot, målesjuka, mora, ältan |
| Magskärv | Smärtor i maggropen eller bröstet, dvs kardialgi (=beklämning i bröstet). även i samband med rakitis förekommande symtom. Skärven eller skyrvan är beeteckning för den nedersta broskartade delen av bröstbenet |
| Magsot | Kan ha varit vilken magsjukdom som helst |
| Magsveda | Magsjukdomar i allmänhet |
| Magtorsk | En form av torsk |
| Maktstulen | Kraftnedsättning och håglöshet, orsakad av blodbrist, inälvsmaskar, koloxidförgiftning pga dåliga eldstäder, lungsot, bristsjukdomar m.m. Kallas även modstulen, mo(d)sot, nersatt, trånsjuk, tvinsot |
| Mala metallorum | En form av lung-cancer i samband med radiumhaltigt gruvdamm |
| Malaria | Flera varianter av sjukdomen kan förekomma; vardagsfrossa, varjedagsfrossa (quotidiana), varnnandagsfrossa (tertiana), tredjedagsfrossa (quartana) samt svårartad malaria (tropikfeber). även kallad augustifeber, coldesjuka, flussfeber, frossa, frysesjuka, gallaktig feber, gastrisk feber, höstfeber, kallesjuka, kolla, krammen, kyllen, kållan, rågfeber, rågfubb, skelffua sot, skälva, skälvesot, sumpfeber, swartsjölandsfrossa, växelfeber |
| Maran | Detsamma som nattlig astma |
| Marinsjuka | Se Fältsjuka |
| Mask i tänder | Detsamma som tandröta |
| Maskbett | Se Ormbett |
| Maskfeber | Maskanhopning i tarmen kan ge tilltäppning och orsaka kolik, uppkastning. Av det som dunstar av maskarna och deras exkrementer, som lätt ruttnar, kan orsaka diarré, rödsot eller svåra febrar om det kommer in i blodet |
| Maskhugg | Spolmaskar (ascaris) i stort antal kan ge upphov till tarmvred (ileus) pga tilltäppning i tunntarmen |
| Maskplågan | Kunde vara detsamma som engelska sjukan, riset |
| Masksjukdom | Hit räknades även trikinsjukdom som ofta är en dödligt förlöpande sjukdom |
| Masl, Massel | Detsamma som smått utslag, blemma, mässlingsfläck |
| Materia | Tjock, seg, trögflytande, grumlig (och stinkande) vätska (i levande kroppar); i synnerhet om slem, var m.m. i sår, bölder odyl. |
| Matleda | Detsamma som aptitlöshet. Kallas även målesjuka (Skåne), mosot (Dalsland), mosjuka, mora och moderpassion, ältan (Uppland) |
| Merkurialsjukdom | Sjukdom pga oförsiktigt bruk av kvicksilverpreparat vid t ex veneriska sjukdomar |
| Miserere | Detsamma som tarmvred |
| Mjältbrand | Detsamma som mjältbrandskarbunkel eller pustula maligna. Kan orsaka plötslig död genom bakterieinfektion av blodet |
| Mjälthugg | Detsamma som mellangärdeskramp |
| Mjältsjuka | Gammal benämning på melankoli, dvs svårmod ända till självmordstendenser |
| Mjöldrygeförgiftning | Kallas även ignis sacer, ignis S:t Antonii, heliga elden. Ett annat namn är dragsjuka |
| Mjölkareknölar | Sjukdom på händerna hos mjölkare och mjölkerskor, som framkallas av paravaccinvirus, ett kornas vaccinvirus närstående virus |
| Mjölkfeber | Ett eller tre dygn efter förlossning uppträdande feer, som vanligen varar 1-3 dygn. Symtom: huvudvärk, kyla över ryggraden, frossa, tung andedräkt, hetta och oro, brösten sväller. VAnligen övergående om barnet eller modern själv kan tömma brösten fullständigt någon eller några gånger. Kan annars övergå i bröstböld |
| Mjölkflen | Detsamma som bröstböld, dvs inflammation i bröstkörtlarna |
| Mjölkkastning | Sjukligt tillstånd hos barnaförderskor, som antagits bero på att den normala mjölkavsöndringen upphört och mjölken "kastat" sig på inre organ |
| Mjölkpiss | Sjukdom, kännetecknad av abnormt riklig urinavsöndring. |
| Moderkvav (moderqwaf) | Namn på svimning, som härrör av moderpassion |
| Moderpassion | Detsamma som hysteri. Kallas även mjältsjuka, modersjuka, mosjuka, mora, modra, odöjden, vapeurs, vapörer |
| Modersjuka | Detsamma som blåskatarr |
| Modra | Gemensamt namn på magsjukdomar |
| Mo(d)sot | Se Mosjuka |
| Modstulen | Se Maktstulen |
| Mora | Gemensamt namn på magsjukdomar |
| Morbilli | Se Lilla pesten |
| Morbus sacer | Se Heliga sjukdomen |
| Mosjuka, Mosot | Dålig mage i allmänhet, matleda, aptitlöshet |
| Munläsa | Oförmåga att öppna munnen pga kramp eller inflammation i tuggmuskler, käkled m.m. Räknades till stelkramp |
| Munskolla | Förr även mun-skoll, -skål, -skålla. I folkmål: muninflammation och dylikt |
| Målesjuka | Detsamma med matleda, aptitlöshet |
| Månsjuka, Månadssjuka | Sjukdom, som orsakas av månens skadliga inflytande. T ex månadsrasande, som även kunde innebära epilepsi, förryckt, galen. Kan även avse menstration |
| Mäskhugg | Detsamma som knip i magen |
| Möller-Barlows sjukdom | Se Skörbjugg |